Vad är kloning?
Hos växter är kloning enkelt och vanligt. Var gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Var gång man tar en stickling klonar man. Alla bintjepotatisar är en klon, liksom alla Ingrid Marie-äpplen.
Hos däggdjur är kloning däremot ovanligt. Naturligt sker det bara när enäggstvillingar föds. Under de senaste årtiondena har dock forskarna lärt sig så mycket om hur man hanterar ägg och tidiga embryon att de kunnat utveckla två olika metoder för att på konstgjord väg skapa klonade djur.
Den ena metoden bygger på att man gör provrörsbefruktning och sedan klyver det tidiga embryot i två delar. De två delarna förs sedan in i varsin fostermoder, och när ungarna föds är de genetiskt identiska. Man har skapat "konstgjorda" enäggstvillingar. Denna metod har i mer än 20 år använts i kreatursavel, bland annat i Australien.
Den andra metoden gör det möjligt att skapa genetiska kopior av redan uppvuxna djur. Det första djur som föddes efter en sådan "kloning av vuxna" var det omtalade fåret Dolly. Detta skedde år 1997. Då man i den allmänna debatten idag talar om kloning menar man nästan alltid kloning av vuxna, det vill säga den teknik man använde för att göra Dolly.